Mini pinan

Nu är jag åter hemkommen ifrån farmor. Har fortfarande ont i halsen men fick helt enkelt bara låta bli att krama farmor.
Lättare sagt en gjort, då och då kände jag bara för att bli pytteliten och sitta i farmors knä och vara ledsen en liten stund. Farmor berättade att hon ska sälja huset. Hon tycker att det har blivit för mycket med det.
Inte glad alls just nu..
Där har jag ju halft växt upp, pappa har växt upp där och farmor med. Det blir liksom "lite för mkt". Kände för att gråta några gånger speciellt när jag såg bilden av farfar stå där och blicka ut över rummet. Han älskade huset och nu måste alla hans papper rensas ut och slängas.

Tårarna rullar ner för kinderna..

Det är huset där jag har lekt med farfar enda sedan jag föddes. Han som kallade mig för guldlock.  Jag var farfars guldlock.
Men förstår att farmor inte kan bo kvar, har vetat att det skulle komma snart men det kom ändå så plötsligt.
De satt hela kvällen och disskuterade vart hon ska flytta o.dl.
Sen gick vi upp på hennes vind och rotade runt lite. Hittade 3 väskor men det känns ändå inte sådär lyckligt som det ska. Det är andra saker som håller emot...